Så får du en webbdesigner att jobba gratis.
Sex vägar som faktiskt fungerar, tre som aldrig gör det, och den förfrågan som får ett ja. Skrivet av oss som läser förfrågningarna.

Det går. Vi driver ett eget gratisprogram och sitter alltså på andra sidan av den här förfrågan. Vägarna nedan fungerar, men de flesta som frågar frågar på ett sätt som gör det lätt att säga nej — och det beror sällan på hur duktig man är på att skriva. Här är vad som faktiskt avgör.
Snabbsvar
Sex vägar leder till en hemsida som någon bygger utan att fakturera dig: byråers pro bono-program, studenter som behöver ett riktigt projekt, offentliga digitaliseringsstöd som betalar åt dig, byteshandel, volontäruppdrag och en designer som behöver just ditt case i sin portfölj. Vad de har gemensamt är att du måste erbjuda något: ett projekt som är intressant, en referens som är värd att visa, eller en tjänst tillbaka. Förfrågningar som bara ber om en gratis tjänst får nej, oavsett hur artigt de är skrivna. Det som får ja är en konkret beskrivning av vad verksamheten gör och varför den spelar roll.
De sex vägarna
1. Byråers pro bono-program
Flera byråer bygger ett fåtal sajter per år utan arvode. Det är sällan välgörenhet: byrån får ett case som är roligare än snittuppdraget, en referens att visa, och ofta ett projekt där de får bestämma mer själva än de brukar.
Sök på “pro bono webbyrå” plus din ort, eller titta efter en sida som heter något i stil med gratisprogram. Har byrån ingen sådan sida, fråga ändå — men fråga en gång, och fråga rakt.
Vårt eget heter Raketstart. Vi tar in fyra projekt per kvartal och bygger utan att ta betalt för arbetet. Villkoret står här.
2. Studenter som behöver ett riktigt projekt
Yrkeshögskolor och universitet har utbildningar i webbutveckling och design där praktik och examensarbete ingår. En riktig uppdragsgivare med ett riktigt problem är svårare för studenten att få tag i än du tror.
Kontakta utbildningsledaren, inte studenterna. Skriv vad ni gör, vad ni behöver, och att ni kan ge återkoppling och tid. Bäst chans i januari och augusti, när projektperioderna planeras.
Räkna med att resultatet varierar och att tidsplanen är skolans, inte din. Räkna också med att du kan få något ingen betalande kund får: någon som lägger orimligt många timmar på en enda sida för att den ska bli bra.
3. Stöd som betalar åt dig
Det här är inte gratis arbete, det är någon annan som betalar räkningen. Affärsutvecklingscheckar går upp till 250 000 kr, regionala digitaliseringsstöd ligger på 10 000–50 000 kr, och de täcker ofta halva kostnaden eller mer.
Skillnaden mot de andra vägarna är att du får anlita vem du vill och ställa krav som en betalande kund. Det tar sex till tio veckor och ansökan är öppen i korta fönster. Hela genomgången av stödformerna 2026 står i ett eget inlägg.
4. Byteshandel
En webbdesigner behöver också saker. Bokföring, foto, en advokattimme, ett lager, hantverk, en produkt hen faktiskt vill ha. Ett byte är enklare att säga ja till än att gratisarbeta, för då är det ett affärsbeslut i stället för en tjänst.
Två saker gör byten dåliga: att den ena parten värderar sitt eget bidrag högt och den andres lågt, och att inget skrivs ned. Sätt kronvärde på båda sidor innan ni börjar, även om inga pengar byter ägare. Kom också ihåg att Skatteverket ser ett byte som två affärshändelser — det ska bokföras och kan vara skattepliktigt på båda sidor.
5. Volontäruppdrag
Är ni en ideell förening kan ni lägga ut uppdraget som volontäruppdrag, till exempel via Volontärbyrån. Det finns fler webbutvecklare som vill hjälpa en förening än det finns föreningar som frågar.
Fungerar bäst för avgränsade uppdrag med ett tydligt slut. “Bygg vår sajt” är för stort. “Bygg en sida med kalender, kontaktuppgifter och en ansökningsknapp, klart i november” är lagom.
6. En designer som behöver ditt case
Nya frilansare, och etablerade som byter inriktning, behöver arbeten att visa. Om din verksamhet ser bra ut i en portfölj är du värd något för dem.
Det här fungerar bäst om ni är visuellt intressanta: en restaurang, ett hantverk, en klubb, ett museum, något med bilder som redan finns. Det fungerar sämst om ni är en tjänst som är svår att fotografera.
Var tydlig med vad de får: rätten att visa arbetet, ett omdöme skrivet av dig, och att du svarar snabbt när de frågar något.
De tre vägarna som aldrig fungerar
Att erbjuda “exponering”. Att designern får synas hos er är inte betalning, och alla i branschen har hört det för många gånger. Det läser som att du inte vet vad arbetet är värt.
Att lova betalt senare. “När vi växer” är en risk du ber någon annan bära. Vill du verkligen göra det, skriv ett avtal med belopp och datum. Gör du inte det är löftet ingenting.
Massutskicket. Samma mejl till trettio byråer syns direkt, för det saknar den enda sak som avgör: varför just ni. Ett mejl till fem byråer där varje mejl är skrivet för mottagaren ger fler svar än trettio kopior.
Förfrågan som får ett ja
Det som avgör är om mottagaren förstår verksamheten på trettio sekunder. Fyra punkter, i den här ordningen:
- Vad ni gör, i två meningar. Inte er vision. Vad som faktiskt händer på en tisdag.
- Vem det är till för och vad som blir bättre. Konkret. “Fyrtio familjer i Kortedala får matkassar varje vecka” slår “vi arbetar för ett hållbart samhälle”.
- Vad sajten ska göra. Ett mål. Fler medlemmar, färre telefonsamtal, en ansökningsknapp som fungerar.
- Varför ni inte kan betala. En mening. Ingen behöver försvara sig, men det är skillnad på att sakna pengar och på att inte vilja lägga pengar.
Utelämna: hur snygg den ska vara, vilka färger ni tänkt er, referenssajter ni gillar. Det är intressant senare, aldrig i första mejlet.
Skriv som du pratar. Ett brev med stavfel som får fram vad ni gör slår ett välformulerat brev som aldrig kommer dit.
Vad “gratis” betyder i praktiken
Även när arbetet är gratis är sajten det inte helt. En domän kostar pengar varje år. Hosting kostar pengar. Formulär, certifikat och säkerhetskopior kostar pengar. Någon betalar det, och är det inte du så är det den som byggde.
Fråga rakt ut vem som betalar vad, för hur länge, och i vems namn domänen står. Det är de frågorna som avgör om du står med en död sajt om två år. Hos oss står svaret i klartext: allt arbete är gratis, du betalar 999 kr per år för domänen och 299 kr per månad för hosting och verktyg, och domänen står på oss så länge abonnemanget löper.
Vanliga frågor
Hur hittar jag en webbdesigner som jobbar gratis?
Börja med byråer som redan har ett program, för då slipper du övertyga någon om själva idén. Sök på “pro bono webbyrå” plus din ort. Därefter: hör av dig till utbildningsledaren på en yrkeshögskola med webbutbildning, lägg ut uppdraget som volontäruppdrag om ni är en förening, eller erbjud ett byte om ni har något en designer behöver. Massutskick till många byråer ger sämre resultat än fem personliga mejl.
Vad ska jag skriva i förfrågan?
Vad ni gör i två meningar, vem det är till för och vad som blir bättre för dem, vilket enda mål sajten ska uppfylla, och en mening om varför ni inte kan betala. Hoppa över färgval och referenssajter — det är intressant senare. Det som avgör är om mottagaren förstår verksamheten, inte om brevet är välformulerat.
Är det oetiskt att be någon jobba gratis?
Nej, om du frågar rakt och accepterar ett nej. Det som är problemet i branschen är förfrågningar som låtsas vara något annat — “exponering”, “det här kan leda till mer jobb”, tävlingar där tjugo designer arbetar och en får betalt. Fråga en gång, var tydlig med att det är gratis du ber om, och tacka för svaret oavsett vad det blir.
Kan en ideell förening få hemsidan gratis?
Ja, och föreningar har den bästa utgångspunkten: ett tydligt syfte, en verksamhet som är lätt att beskriva och sällan en budget att argumentera bort. Har ni organisationsnummer eller stadgar är ni klara att söka. Vårt program tar emot ansökningar löpande.
Vad är haken med gratis webbdesign?
Tre saker, i den ordning de brukar bita. Du har ingen deadline att luta dig mot, eftersom du inte betalar för en. Du får mindre inflytande över designen, eftersom den som bygger gratis bygger något hen står för. Och du kan hamna sist i kön när något akut dyker upp hos en betalande kund. En bra motpart säger allt det här i förväg. Gör de inte det, fråga.